Visa om branden i Blåhammaren 1923
I förra sockenboken skrev Lars Thomasson bl.a. om branden i Blåhammarstugan 1923. I sin egen visbok från ungdomen har Märta Andersson, Duvedsbyn denna visa om branden. Vem som skrivit den är okänt, kanske någon vet? Melodin ska ha varit samma som “Fredssången”.
Dramat i Blåhammarn!
Ofta utav hemska öden träffas mänskan på sin stig många gånger utav döden plötslig och förskräckelig, jag för dig nu sjunga vill om ett drama lyssna till:
Mellan stolta fjäll och höjder i Storliens sköna trakt, där man drömt om frid & fröjder låg en hydda i sin prakt hyddans namn Blåhammarn var elden den nu härjat har
Uti stugan funnos fyra levnadsglada mänskobarn, eldens flammor vilda yra, vänner dödar på sin ban, ingen kunde detta tro under nattens stilla ro
Ingen mänska vet sitt öde ingen
vet vad hända kan De nu vilar bland de döde offer för en nattlig brand Tvänne flickor och en man samt en yngling döden fann
Ingen såg den hemska branden ingen därom tälja kan, men allt tyckes ge vid handen att man säkert säga kan:
Rånmord uti natten hänt och man sedan hyddan tänt.
När skall mänskan övergiva brottets, syndens mörka stig? När skall mänskan ädel bliva avsky få för brott & krig? När skall friden jorden nå, när skall mänskan rätten få?
Ur Åre sockenkrönika
/ B Mevik
Materialet kommer ifrån Bernt Meviks samling