Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1887–1895 är det första bandet av föreningens tidskrift och ger en tidig och värdefull dokumentation av Jämtlands och Härjedalens historia och fornlämningar. Föreningen bildades 1887 med uppgift att söka upp och vårda fasta fornlämningar, samla och bevara fornsaker samt dokumentera sådant som kunde belysa länets historia, språk och seder.

Tidskriften beskriver bland annat sten- och järnålderns lämningar, gravhögar, hällmålningar, fornfynd och äldre bebyggelse och innehåller detaljerade förteckningar över fynd från olika delar av länet. Genom fyndens placering försöker författarna också förstå hur människor en gång rörde sig, bosatte sig och levde i landskapet.

Sammantaget ger tidskriften en fascinerande inblick i hur Jämtlands och Härjedalens äldsta historia uppfattades och dokumenterades i slutet av 1800-talet, samtidigt som den bevarar uppgifter om fornminnen och fynd som är värdefulla även för dagens lokal- och släktforskning.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1896–1901 utgör föreningens andra band och ger en bred skildring av Jämtlands och Härjedalens språk, historia och forntid. Här behandlas bland annat landskapens dialekter, äldre styrelse och ämbetsmän, präster före föreningen med Sverige 1645, historiska handlingar, ortnamn och byarnas ålder samt föreningens verksamhet.

En betydande del ägnas åt de jämtska och härjedalska dialekterna, som dokumenteras med ett särskilt landsmålsalfabet. Syftet var att bevara de lokala dialekterna och deras uttal för framtiden, eftersom man redan vid denna tid såg hur de gamla bygdemålen höll på att förändras och försvinna.

Tidskriften innehåller också undersökningar av hällmålningar och andra spår från forntiden, liksom en omfattande genomgång av äldre ortnamn och vad dessa kan berätta om bebyggelsens ålder och landskapets historia. Äldre dokument, jordeböcker och arkeologiska lämningar används för att följa byar och ortnamn bakåt i tiden.

Sammantaget är bandet en värdefull källa till Jämtlands och Härjedalens kulturhistoria, där språk, ortnamn, historiska dokument och fornlämningar tillsammans ger en bild av landskapens utveckling från forntid fram till äldre historisk tid.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1902–1905 utgör föreningens tredje band och ger en bred inblick i Jämtlands och Härjedalens forntid, historia och folkliga kulturarv. Bandet behandlar såväl arkeologiska lämningar och historiska dokument som folkvisor, sägner och äldre traditioner.

En viktig del ägnas åt fornforskning och bevarandet av äldre kultur, där fornminnen inte bara omfattar gravar, byggnader, minnesstenar och fornfynd utan också sådant som levt vidare genom folkets berättelser, tro, seder och bruk. Författarna betonar vikten av att dokumentera dessa traditioner innan de förändras eller faller i glömska.

Tidskriften innehåller även upptecknade folkvisor och lokala sägner, liksom undersökningar av skansar, fornfynd och andra lämningar. Historiska frågor behandlas genom artiklar om bland annat Baltzarfejden 1611–1613, Jämtlands och Härjedalens äldre gränser samt gamla råmärken.

Sammantaget är bandet en värdefull källa till Jämtlands och Härjedalens kultur- och lokalhistoria, där arkeologi, äldre handlingar, muntliga traditioner och föreningens insamlingsarbete tillsammans dokumenterar och bevarar kunskapen om landskapens äldre historia.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1906–1909 ger en mångsidig bild av Jämtlands och Härjedalens historia, fornminnen och äldre kultur. Genom historiska handlingar, arkeologiska fynd och uppteckningar av äldre traditioner dokumenteras landskapens utveckling och människornas liv under tidigare århundraden.

I bandet behandlas bland annat Alanäs, Frostviken och Lockne, äldre jämtländska och härjedalska bröllops- och gravkväden, ortnamn och sägner samt Jämtlands historia under Karl XII:s tid. Särskild uppmärksamhet ägnas också åt förhållandet mellan samerna och den bofasta befolkningen och åt Jämtlands och Härjedalens försvenskning efter freden i Brömsebro 1645.

Tidskriften speglar samtidigt fornminnesföreningens arbete med att samla in, undersöka och skydda fornlämningar, föremål och historiska dokument. Därigenom är bandet en värdefull källa för den som vill förstå och bevara Jämtlands och Härjedalens äldre kultur- och lokalhistoria.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1910–1913 ger en bred inblick i Jämtlands äldre historia, arkeologi och kulturarv, från stenålder och järnålder till 1700-talet. En betydande del ägnas åt arkeologiska undersökningar av järnåldersgravar och andra fornlämningar samt åt de fynd som gjorts på olika platser i länet.

Tidskriften behandlar också Jämtland under reformationstiden, den arktiska stenålderns befolkning och kultur samt fjällbygdernas järnålder. Här finns dessutom äldre historiska handlingar, uppgifter om släkten Skunck, föreningens lapptrumma och en samling jämtländska förnamn från år 1715.

Sammantaget dokumenterar bandet människornas liv och Jämtlands utveckling genom århundradena, samtidigt som det speglar fornminnesföreningens arbete med att undersöka, samla in och bevara landskapets historiska lämningar och föremål.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift – sjätte bandet innehåller en omfattande samling texter om Jämtlands och Härjedalens historia, arkeologi och kulturhistoria. En central del är Jöns Tidemans beskrivning av Rödöns tingslag från 1758, som ger en detaljerad bild av 1700-talets Jämtland och berättar om bland annat socknarna Rödön, Näskott, Aspås och Ås, befolkning, jordbruk, fiske, näringar och människornas vardagsliv.

Bandet behandlar även fornlämningar och arkeologiska fynd, bland annat Norrlands bronsålder, hällristningar och äldre beskrivningar av jämtländska fornminnen. Arkeologiska undersökningar på flera platser i Jämtland och Härjedalen redovisas tillsammans med föremål som tillförts föreningens museum.

Tillsammans ger texterna en mångsidig bild av landskapets människor, bebyggelse och levnadsvillkor genom århundradena, samtidigt som bandet dokumenterar fornminnesföreningens arbete med att undersöka och bevara Jämtlands och Härjedalens kulturarv. Föreningens uttalade uppgift var också att vårda fornminnen, samla fornsaker och bevara kunskap om länets historia, folkspråk och seder.

Sammanfattning

Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift – sjunde bandet samlar berättelser och undersökningar som belyser Jämtlands och Härjedalens historia, människor, bebyggelse och kulturarv. En framträdande del är den tyske historikern Ernst Moritz Arndts resa genom Jämtland sommaren 1804, där han skildrar färden genom landskapet och ger levande ögonblicksbilder av naturen, vägarna, gårdarna och människornas vardagsliv.

Bandet innehåller också historiska och kulturhistoriska undersökningar om bland annat gamla gårdar och släkter, kyrkor och kyrkliga inventarier, äldre gränstvister samt dialekter och folkliga traditioner. Därutöver redovisas fornminnesföreningens arkeologiska undersökningar och arbete med att samla in, dokumentera och bevara föremål och andra spår efter äldre tiders liv i länet.

Sammantaget ger tidskriften en värdefull och mångsidig bild av Jämtland och Härjedalen genom århundradena, från forntida lämningar och äldre historiska källor till människornas levnadssätt, språk och samhällen under senare tid.