Sammanfattning

Jämtlands domböcker 1621–1628 är en utgåva av bevarade domboks- och tingsprotokoll från Jämtland under 1620-talet. Materialet publicerades av Jämtlands läns Fornskriftsällskap och bygger på äldre handskrivna protokoll som har återgivits med den ursprungliga språkformen i stort sett bevarad.

Domböckerna för oss nära människorna i 1600-talets Jämtland. Genom protokoll från olika tingslag får vi följa tvister och rättsfall som rör bland annat gårdar och jord, arv, skulder, handel, äktenskap och sedlighet, slagsmål, stölder samt jakt och andra frågor som berörde människornas vardag. Redan i de första protokollen från 1621 framträder både namngivna personer, gårdar och lokala förhållanden.

För släktforskning och lokalhistoria är domböckerna särskilt värdefulla. De kan ge upplysningar om personer, släktskap, bostadsorter, egendom och konflikter som ofta inte går att finna i andra bevarade källor från denna tid. Dokumentet ger därför en ovanligt levande inblick i det jämtländska samhället för omkring 400 år sedan.

Sammanfattning

Jämtlands domböcker 1634–1643 är den andra delen i utgåvan Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll, utgiven av Jämtlands läns Fornskriftsällskap 1934. Volymen innehåller bevarade domboksprotokoll från åren 1634–1643 och fortsätter därmed dokumentationen av rättskipningen och samhällslivet i 1600-talets Jämtland.

Protokollen är ordnade efter olika tingslag och låter oss möta människor från stora delar av landskapet. Här behandlas bland annat gårdar och jord, arv och äganderätt, skulder och ekonomiska uppgörelser, äktenskap och sedlighetsfrågor, slagsmål, stölder och andra konflikter. Genom de många namngivna personerna och gårdarna får man samtidigt en detaljerad bild av vardagslivet och de sociala förhållandena i Jämtland under perioden.

För släktforskning och lokalhistoria är materialet särskilt värdefullt, eftersom protokollen kan innehålla uppgifter om släktskap, bostadsorter, gårdsägande och personliga förhållanden som annars är svåra att finna i källor från denna tid. Domböckerna ger därmed en levande inblick i människornas liv och det jämtländska samhället för närmare 400 år sedan.

Sammanfattning

Jämtlands landstingsprotokoll 1621–1643 utgör den tredje delen av Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. Volymen samlar de bevarade protokollen från Jämtlands landsting under perioden 1621–1643 och innehåller dessutom omfattande ort-, person- och ordregister till samtliga tre delar i bokverket.

Landstinget behandlade frågor som berörde hela landskapet och protokollen ger en värdefull bild av rättskipning, förvaltning och samhällsliv i Jämtland under 1600-talets första hälft. Här återfinns bland annat ärenden om skatter och avgifter, handel och resor, jord och äganderätt, kyrkliga förhållanden samt tvister och andra frågor som berörde landskapets invånare. I protokollen förekommer ett stort antal namngivna personer, gårdar, byar och socknar.

För släktforskning och lokalhistoria är volymen särskilt användbar. Person- och ortregistren gör det möjligt att söka efter människor och platser inte bara i landstingsprotokollen utan även i de två tidigare delarna med Jämtlands domböcker. Tillsammans ger de tre volymerna en ovanligt detaljerad inblick i människorna och samhället i Jämtland under tiden kring övergången från danskt-norskt till svenskt styre.

Sammanfattning

Lits tingslags domboksprotokoll 1649–1690 är en samling av 73 bevarade protokoll som ger en inblick i livet och rättskipningen i Lits tingslag under andra hälften av 1600-talet. Tingslaget omfattade ursprungligen socknarna Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge, men från 1658 överfördes Ås till Rödöns tingslag.

I protokollen möter vi traktens människor i såväl vardagliga som allvarliga ärenden. Här behandlas bland annat jord- och arvsfrågor, köp och ägande av gårdar, stölder, slagsmål, sedlighetsbrott, jakt, fiske och olika tvister mellan människor. Materialet ger därmed en levande bild av samhället, människornas levnadsvillkor och de lagar och regler som styrde livet i bygden under denna tid.

Utgåvan har redigerats av Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe och bygger huvudsakligen på originaldomböcker från Landsarkivet i Östersund, kompletterade med renoverade protokoll från Svea hovrätt när original saknas.

Domböckerna är därför en värdefull källa för både släktforskning och lokalhistoria, eftersom de innehåller mängder av namn på personer, gårdar och byar samt berättelser om människors relationer och livsöden.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller Lits tingslags domboksprotokoll från åren 1691–1700, transkriberade och redigerade av Sonja Olausson Hestner och Andreas Tegen. Lits tingslag omfattade vid denna tid de fyra socknarna Lit, Kyrkås, Häggenås och Föllinge.

Domböckerna ger en levande inblick i vardagslivet och människornas villkor i slutet av 1600-talet. Här behandlas bland annat arv, jord- och ägotvister, fastighetsköp, fiskerättigheter, stölder, ärekränkningar, misshandel, sedlighetsbrott och sabbatsbrott. Protokollen innehåller också mer dramatiska händelser, såsom ett barns tragiska död 1696 och en rannsakning om förräderi och norskt spioneri år 1700.

Utgåvan omfattar 25 protokoll och bygger på både originaldomböcker från Landsarkivet i Östersund och renoverade protokoll från Svea hovrätts arkiv där originalen saknas eller är skadade. Materialet är därmed en värdefull källa för lokalhistoria och släktforskning, eftersom det ger konkreta uppgifter om människor, gårdar, byar och relationer i Litsbygden under perioden.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller Ragunda tingslags domboksprotokoll från åren 1649–1690, transkriberade och redigerade av Tobias Sundin. Under 1600-talet omfattade Ragunda tingslag socknarna Ragunda, Fors, Håsjö, Hällesjö och Stugun.

Utgåvan omfattar 60 tingsprotokoll och ett syneprotokoll. Avskrifterna bygger huvudsakligen på originaldomböckerna i Landsarkivet i Östersund, men där original saknas eller är skadade har även renoverade protokoll från Svea hovrätts arkiv använts.

Protokollen ger en detaljerad inblick i livet i Ragundabygden under senare delen av 1600-talet. Genom rättsfallen möter man traktens människor i frågor som rör bland annat jord och gårdar, arv, skulder, handel, slagsmål, stölder, sedlighetsbrott och andra konflikter. Materialet är därmed en värdefull källa för både lokalhistoria och släktforskning, eftersom ett stort antal personer, gårdar, byar och släktförhållanden förekommer i protokollen.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller Ragunda tingslags domboksprotokoll från åren 1691–1700 och är en fortsättning på den tidigare utgåvan som omfattar perioden 1649–1690. Materialet har transkriberats och redigerats av Tobias Sundin och ingår i serien Källor till Jämtlands och Härjedalens historia.

Utgåvan omfattar 19 tingsprotokoll och två syneprotokoll samt en bilaga med skrivelser från Svea hovrätt från åren 1647–1700. Bilagan innehåller 19 häradsrättsdomar som tagits upp av hovrätten och ger bland annat exempel på hur allvarliga brott och dödsdomar behandlades av den högre rättsinstansen.

Protokollen ger en detaljrik inblick i människornas vardag, konflikter och rättsliga förhållanden i Ragundabygden under slutet av 1600-talet. Här behandlas bland annat tvister om gårdar och jord, skulder och arv, slagsmål, stölder, kyrkliga förseelser och andra händelser som fördes inför häradsrätten. Materialet är därför en värdefull källa för såväl lokalhistoria som släktforskning.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller alla bevarade domboksprotokoll från Revsunds tingslag under åren 1649–1700, redigerade av Ingegerd Richardsson. Utgåvan bygger i första hand på originaldomböckerna i Landsarkivet i Östersund och har, där original saknas eller är skadade, kompletterats med renoverade domböcker från Svea hovrätts arkiv.

Revsunds tingslag omfattade socknarna Bodsjö, Bräcke, Revsund och Sundsjö. Domböckerna ger en detaljrik och levande bild av människornas vardag och de förhållanden de levde under i Jämtland under andra hälften av 1600-talet.

I protokollen möter man bland annat sedlighetsbrott, slagsmål, förolämpningar, ägande- och lagfartsfrågor samt andra tvister mellan människor. De berättar om såväl allvarliga brott som vardagliga konflikter och ger samtidigt information om gårdar, jordägande, familjeförhållanden och det lokala samhället.

Sammantaget utgör domböckerna en värdefull källa för historisk forskning och släktforskning, eftersom de låter oss komma nära människorna och ger möjlighet att följa personer, familjer, gårdar och händelser i Revsundsbygden under mer än ett halvt sekel.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller domboksprotokoll från Rödöns tingslag under åren 1649–1700, transkriberade och redigerade av Sonja Olausson Hestner och Andreas Tegen. Tingslaget var ett av de större i Jämtland och omfattade under 1600-talet socknarna Rödön, Näskott, Aspås och Ås, med sammanlagt 66 byar och 166 hemman.

Protokollen ger en levande och detaljrik bild av människornas vardag och samhällsliv i Jämtland under andra hälften av 1600-talet. Här behandlas bland annat stölder, slagsmål och ärekränkningar, ägo- och arvstvister, skulder, lägersmål och sabbatsbrott. Den starka militära närvaron märks också tydligt genom frågor om officerare, dragoner, soldatboställen och gårdarnas skyldigheter gentemot militären.

Närheten till Norge hade stor betydelse. Människor reste över gränsen för handel och marknader och köpte eller bytte bland annat fisk, tyger och tobak. Protokollen berättar även om personer som tog sin tillflykt till Norge för att undkomma skulder eller andra rättsliga problem.

Sammantaget är domböckerna en värdefull historisk och genealogisk källa som ger möjlighet att följa personer, familjer, gårdar, ägoförhållanden och konflikter under mer än ett halvt sekel och samtidigt få en inblick i hur livet och rättssamhället fungerade i 1600-talets Jämtland.

Sammanfattning

Undersåkers tingslags domboksprotokoll 1649–1690 ger en fascinerande inblick i livet i västra Jämtland under en tid av stora förändringar. Tingslaget omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil, och i protokollen möter vi människorna som levde där, deras gårdar, familjer, tvister, brott och vardagliga bekymmer.

Tiden präglades starkt av att Jämtland genom freden i Brömsebro 1645 hade blivit svenskt. Befolkningen skulle svära trohet till den svenska kronan, samtidigt som de gamla och viktiga förbindelserna med Norge levde vidare. Krig, gränskontroller, vägar, handel och statsmaktens ökade närvaro påverkade människornas liv.

Men domböckerna berättar framför allt om människorna själva. Här finns arvstvister och gårdsköp, slagsmål och dråp, kärleksförbindelser, jaktbrott, försummade skyldigheter och konflikter mellan grannar. Även människor från Handöl återkommer i protokollen, bland andra Per Andersson och hans son Anders, vars öden påverkades av krigen och den nära norska gränsen.

Tillsammans blir protokollen därför mer än gamla rättshandlingar – de ger oss små ögonblicksbilder av hur människor levde, arbetade, älskade, grälade och försökte klara sig i Undersåkersbygden för mer än 300 år sedan.

Sammanfattning

Dokumentet innehåller domboksprotokoll från Undersåkers tingslag under åren 1691–1700. Tingslaget omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil, och normalt hölls två ting om året. Protokollen är huvudsakligen transkriberade från originalhandlingarna i Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv.

Domböckerna ger en detaljrik bild av livet i västra Jämtland i slutet av 1600-talet. Här möter vi människor från gårdar och byar i hela området och får följa tvister och rättsfall som rör bland annat jord och ägogränser, fäbodar, skogar, fiske, arv, skulder, handel, äktenskapslöften, sedlighetsbrott och olika former av brott och konflikter. Tvister om mark, slåtter och nyttjanderätt återkommer på flera håll i materialet.

Protokollen speglar också tidens militära och sociala förhållanden. Dragoner och andra militärer förekommer ofta, liksom rymningar och ingripanden mot förrymda soldater. Bland de mer dramatiska handlingarna finns en rannsakning efter mordet på fångvaktaren vid Järpens fånghus samt en rannsakning efter att två dödsdömda fångar rymt därifrån.

Sammantaget är domböckerna en rik historisk källa som låter oss komma nära människorna, deras relationer, försörjning och konflikter. För den som forskar om personer och gårdar i bland annat Undersåker, Åre, Kall och Mörsil ger dokumentet en ovanligt levande inblick i vardagslivet för mer än 300 år sedan.

Sammanfattning

I början av 1600-talet lydde Jämtland och Härjedalen under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Detta var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet gentemot överheten slogs ned hårt och handlingar som ansågs syndfulla kriminaliserades och beivrades i en aldrig förr skådad omfattning. Kungen förbjöd till exempel att ungdomar sov tillsammans på tillfälliga bäddar på golvet under gästabud, något som var sed i Tröndelagen och Jämtland. Detta blev nu belagt med dryga bötesstraff, även om vederbörande behöll kläderna på.

Från denna tid finns saköreslängder bevarade. I dem kan vi ta del av vilka förseelser som fogdarna i Jämtland och Härjedalen beivrade och krävde in böter för. De är publicerade i en kommenterad utgåva som också innehåller ett par speciella längder över så kallat fredsköp, inkrävt efter Kalmarkriget 1611–13. Bakom utgåvan ligger ett forskarlag bestående av Olof Holm (huvudredaktör), Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.