Ortnamn i Storvallen med omnejd

Bergvallen, en tidigare fäbod tillhörande Storvallen, den låg ca 1 km SSV Rekdalshöjden i dalen nedanför den bran­ta sluttningen.

Bergvallstjärn, den stora tjärnen ca 700 m S Rekdalshöjden och Ö Bergvallen.

Björn, har fått sitt namn efter en ägare, norrmannen Björn Larsson Bjertem. Den är en av de tre första gårdarna i Storvallen och ligger "mitt i byn" Ö Storvallsgården. På kartan C finns en­dast dessa tre äldsta gårdar utsatta. Den äldsta delen av Biörns var ur­sprungligen en lada på Övervallen.

Bringbäcken, ett annat namn på Lillbäcken, namnet kommer av att sluttning­en påminner om en bringa.

Brumon, dvs mon vid bron, en triangelformad myr med basen längs E 75 från Storbacken till avtagsvägen in i Stor­valllen (busshållplatsen) och spetsen vid den gångbro som går över Tävlan, och som ligger strax intill Storbäckens inflöde. Där finns också ett vadställe över Tävlan.

Butjärn, namnet anger på karta B den sydligaste av Svarttjärnarna.

Bäveravan, 500 m SV bron över Enan på leden Rundhögen—Blåhammaren.

Bäverhålan, -ön, ligger V Bäveravan. Där har tidigare funnits bäver.

Enbogen. Man skiljer på Övre eller Söd­ra Enbogen, som går runt Bustvalen, och nedre eller Norra Enbogen, som V Rekåns inflöde i Enan gör en sväng mot NV.

Enbogens nybygge, det ursprungliga nam­net på Rundhögens fjällstation. Nam­net finns ännu på karta D.

Farfarstjärn, den största av de tjärnar, som rinner av genom Kvarnbäcken. Den ligger ca 550 m SSV första K i Kvarnbäcken. Farfar är Anders Jons­son på Oppigården. Han inplanterade fisk i Farfarstjärn och Bergvallstjärn.

Farmorsflon, en mindre myr ovanför Vall­lien och mellan Lusthögen och Kaffe­högen.

Finnbudalen, dalen SV Södra Svarttjärn. Landsvägen går numera genom Finn­budalen. Den har fått sitt namn av att lapparna här hade en bod. Senare fick dalen namnet Paradiset av turis­terna, enär den innan landsvägen drogs fram, var en skyddad och solig öv­ningsplats för skidåkare. 1828 kallades platsen Gammal-vallen och tilldelades Storlien vid awittringen.

Finntöknäset, det näs som ligger NV skär­ningspunkten mellan Tävlan och E 75, och som kilformigt skjuter ut från höjdsträckningen i V mot den stora myren och med sin spets i Ö når fram till Tävlan. Denna östra spets reser sig sockertoppsliknande och kallas Mulmäla. Finntöksnäset har fått sitt namn ef­ter en lappgumma som brukade hålla till här med sina djur.

Finnvalen. Vid Finnvallklumpen på karta A har legat en vall som utnyttjades av lapparna. Det fanns en annan finnvall på höjdpartiet mellan kartans Finn-vaFsbäcken och Näveråsbäcken. Den kallades vanligen Lilla Finnvallen och låg intill punkt 755 på kartorna E och F och namnet Finnvallen finns utsatt på kartorna C och D. Öster om de bå­da här nämnda vallarna har funnits flera finnvallar.

Fiskbäcken, den bäck som rinner parallellt med Tävlan och mynnar ut i Enan strax N Tävlans mynning i Enan.

Flon, den myr som ligger omedelbart S KFUM-scouternas fjällstuga. Skidspå­ret till Blåhammaren går över myren.

Furubacken, ca 300 m SO Nerigården och SV E 75. Söder om backen flyter en vasslebäck.

Gammelräken, den korta bäck som rinner till Enan från en tjärn 1200 m V bron över Enan på leden Rundhögen—Blå­hammaren.

Gammelvallen, en fäbodvall som låg ca 2 km S Farfarstjärn och ca 1500 m SSO Rekdalsvallen. Vid awittringen 1831— 33 tilldelades den Storvallen. Namnet Gammelvallen har ibland också an­vänts som beteckning på Övervallen och var 1828 namn på Finnbudalen.

Getlian, en hårdvall intill berget ovanför Rekdalsstugan. Marken var så hård att vallpojkarna kunde rista in sina namn med stora bokstäver, och dessa förblev synliga under många år. En bäck rin­ner vid Getlian.

Gryten, en fiskrik tjärn 3 km V bron över Enan på leden Rundhögen—Blåham­maren. Den ligger alldeles intill Rekån.

Gråmyren, ligger Ö stora landsvägen och strax ovanför Shell bensinstation. Den kallas också Lillgråmyren.

Grönliarna, slåtterplatser mellan Farfars­tjärn och Rekdalsvallen.

Grönloken, ett sankt område intill E 75 och Ö Storbacken.

Gulliksbacken, höjden S E 75 och omedel­bart V Enan. Nedanför backen ligger Gulliks-gården, troligen den äldsta i Enkroken och uppkallad efter nybyg­garen Gullik Olsson.

Gullmyren, ligger på sluttningen mot Täv­lan och Ö gula spåret från Storlien till Storvallen. Den ligger intill de stugor som byggdes 1968 och som då var den östligaste bebyggelsen.

Hansbäcken, rinner söderut och mynnar i Tävlan omedelbart Ö korsningen med E 75.

Hansmyrarna, ligger på sluttningen från valen mellan E 75 och Storbäcken ned mot Tävlan. Gula spåret går genom en av Hansmyrarna och Ö dessa ligger Gullmyren.

Hermobäcken, har sina källor Ö Berg­vallstjärn och rinner åt NO mot Täv­lan. Strax innan den når Tävlan, lig­ger på dess norra sida den centrala delen av

Hermovallen, en fäbodvall som låg SV Tävlan och sträcker sig från den syd­ligaste av de stugor, som ligger S Söd­ra Sandtjärn, fram till det ställe, där den trånga dalen mynnar ut i myrarna N Finntöknäset. Namnet kommer av det korta gräs, hära, som har en växtplats på denna vall.

Hästskotjärn, den hästskoformade tjärn som ligger 200 m SSV Rekåns utflöde i Enan.

Höjbäcken, kommer från sluttningen S Stora Visjövalen och mynnar ut i Täv­lan ca 2 km OSO Storvallen och ome­delbart Ö kartans Näveråsbäck.

Höjbäcksvadet, ett vadställe över Tävlan strax intill Höjbäckens inflöde.

Höjbäcksåsen, ligger intill Höj bäcken.

Jamlimyren, ligger S Flon och sträcker sig från Styggdalens mynning fram till Finnvallbäcken.

Jo-Flaten, annat namn på Järvbäcksvallen.

Johanhögen, en sandkulle som ligger mitt i en gip, som myren gör mot V in i höjdpartiet strax S Hermovallen. Den har fått sitt namn efter lappen Johan, som var känd för skicklighet i trä­slöjd, och brukade sitta på denna kul­le och slöjda.

Järvbäcksvallen, har fått sitt namn av att man jagade järv på platsen. Fäboden byggdes av norrmannen Joen Nilsson från Tevledalen, därav även namnet Jo-Flaten.

Kaffehögen, ett med röse försett fram­skjutande höjdparti V Styggdalen, lig­ger ca 1 km SSV Storvallen och ca 1 km SSO Övervallen. När solen stod rätt över Kaffehögen var det i gamla tider tid för rast. På kartorna E, F och G är platsen markerad som punkt 712.

Kleven, branten och klyftan nedanför Ernstkumlet på vägen till Brudslöjan.

Klevsjön, ligger intill Kleven och fram­me vid riksvägen. N Klevsjön ligger landets högst belägna banvaktstuga, kallad Fjällstugan.

Klippefjäll, nuv. Stenfjället.

Knollen, ett äldre namn på Ernstkumlet.

Kojbäcken, rinner i sydlig riktning och mynnar ut i Tävlan mellan ä och v på karta A. Den ligger således mellan Höjbäcken och Enkroken. Den har fått sitt namn av den koja som vallpojkar­na byggt omedelbart Ö bäcken.

Kojmyren, en långsträckt myr i SV—NO riktning med sydligaste delen nere vid Tävlan. Kojbäcken rinner genom my­ren.

Kvarnbäcken, försörjde Övervallen med vatten samt drev en kvarn. Den kallas också Storbäcken. Under senare tid har gjorts ett försök att driva ett elverk med hjälp av bäcken. Kvarnhuset står nu V Björns.

Lannmätardalen (Lantmätar-), den svac­ka i vilken Kvarnbäcken rinner från Farfarstjärn till i höjd med Lusthögen. Den är uppkallad efter den lantmätare som skötte laga skiftet 1901.

Lilla Sandtjärn, ett namn 1828 på Södra Sandtjärn.

Lillbäcken, en bäck som rinner ca 400 m Ö den Storbäck som kommer från Sto­ra Visjövalen.

Lillgrubba, se Storgrubba.

Lillgråmyren, se Gråmyren.

Lillstugan, se Oppigården.

Lilltevledalen, Storvallens egentliga namn. Det har även skrivits bl a Lill Tivedalen, Lill Tifvedalen, och Tiverdalen. Även i dag finns namnet i flera for­mer. Den vanligaste synes vara Teve, men under norskt inflytande har ock­så formen Tevle blivit vanlig. Man hör också formen Tevel.

Lilltevlevallen, en fäbodvall ca 900 m SSV Södra Svarttjärn och mellan landsvä­gen och Övre Tävleforsen. Vid avvittringen 1831—33 tilldelades den Stor­vallen.

Lilltjärn, ett annat namn på Rundtjärn.

Lusthögen, höjden och sluttningen ca 1 km VSV Storvallen och omedelbart in­till Övervallen. Kvarnbäcken flyter på norra sidan av Lusthögen. I gamla ti­der var det en samlingsplats för ung­domen, senare har den använts för öv­ningar i utförsåkning och då kallats teknikbacken.

Långstarrmyren, ligger Ö Gullmyren.

Lång Tjern, användes 1828 som namn på Stallsjön.

Lövhögen, ligger vid järnvägstunneln och banvaktsstugan Fjällstugan SSV Ernst­kumlet.

Lövhögstjärn, ligger intill Lövhögen.

Mellangråmyren, den myr som ligger vid gamla landsvägen Storlien—Storvallen och ovanför Gråmyren (Lillgråmyren).

Mittimyra, ett gammalt namn som troli­gen åsyftar en myr intill Gullmyren.

Moan, en hervall SO Grönloken och intill E 75. På andra sidan denna ligger Fu­rubacken.

Mulmäla, en nipa som utgör den östra än­den av Finntöknäset.

Nedre Sandsjön, ett äldre namn på Norra Sandtjärn.

Nedre Tävleforsen, en fors ca 200 m ovan­för Tväråsbäckens inflöde i Tävlan.

Nerigården, den nordligaste av de tre ur­sprungliga gårdarna i Storvallen, lig­ger nu nära landsvägen. Den har även kallats Utigården, vilket troligen är det äldre namnet.

Nils Ols-högarna, ett lappviste i Rekdalen, ligger Ö Storrundshaugen på väst­ra sidan av Rekån och ca 1 km SSV Rekdalsvallen. Nils Olofsson tillhörde den lappfamilj, som hade beten i dessa trakter då den fasta bosättningen bör­jade.

Nor-i-Vala, se Visjövalen.

Nyvallen, en fäbodvall ca 2 km SO Stor­vallen. E 75 skär nu genom vallen som använts som grustag vid vägbygget. 1828 kallades Nyvallen för Lill finne vallen. Samtidigt användes namnet Ny­vallen för Storbacken, som den gång­en var en fäbodvall.

Ny vallsbäcken, en bäck som rinner från Nyvallen till Tävlan. Den finns ej ut­satt på kartan A men finns på kartor­na C, D, E och F.

Näveråsbäcken, kartans Näveråsbäck he­ter Sandbäcken. Den riktiga Näverås­bäcken rinner ut i den slinga som Täv­lan gör mot SV mellan ä och v på kar­ta A. Bäcken kommer från Näveråsen, som ligger NO E 75 och 2,5 km V Enkroken.

Olamoslettet, det icke skogklädda området vid den östligaste skidbacken NO Rundtjärn och NV Högfjället. Det är gammal betesmark. Området kallas nu­mera Fjällsängen.

Olof Jonssons Nybygge, ett namn på Enkroken på karta B.

Oppigården, den sydligaste av de tre ur­sprungliga gårdarna i Storvallen. Det var en torvtäckt stuga som revs, då Storvallsgården skulle byggas på sam­ma plats. Denna stuga hade långt ti­digare ersatts av en bättre, som nu går under namnen Rödstugan, Lillstugan och Annexet.

Paradiset, se Finnbudalen.

Paviljongtjärn, namnet på Topptjärn Ö Storlien under den tid då man hade skjutbana över tjärnen. Dans ordnades i paviljongen.

Per Olsvallen, ligger mellan Enan och artilleristernas karolinermounment. Val­len har uppkallats efter en norrman.

Pikstenen, ett stort stenblock SV sydän­den av Styggdalen. Den var vägmärke vid stigen från Storvallen till Gammel-vallen i Rekdalen. Blocket står snett ned i marken, och sägnen förtäljer att det kastats dit av en jätte vid varpa­spel.

Postberget, ett framskjutande höjdparti ovanför Gammelvallen. På platsen fanns under många år ett värn för skyt­tar under älgjakten.

Potatisbacken, ligger ca 500 m. VNV Stor­vallsgården. Den har fått sitt namn av att den erbjöd minsta risker för frost­skador vid potatisodling. Kallas också Åkerbacken.

Rekdalshöjden, namnet bör endast använ­das om själva toppen.

Rekdalsvallen, en fäbodvall ca 4 km S Rekdalshöjden och ca 2 km SV Far­farstjärn. Den ligger på östra sidan av Rekån och har Nils Olshögarna snett emot sig.

Rundhögen, den på kartan utsatta Rund­högens fjällstation hette ursprungligen Enbogens nybygge. Namnet kommer från den SV stationen belägna, i trak­ten vitt synliga höjden, Storrundhögen. Namnet Lillrundhögen har använts om den kulle SV skärningen Tävlan— landsvägen, där JHF nu har sitt semes­terhem.

Rundhögsmyren, då Jamlimyren upphör i höjd med Finnvallbäcken fortsätter dock myrarna bort mot Rundhögen, varvid namnet ändras till Rundhögs­myren.

Rundvalen, kallas för Finnvallklumpen på kartorna E, F, G och H.

Rundtjärn, namnet användes på karta B om den tjärn, som ligger N järnvägen och mellan Norra Sandtjärn och sla­lombackarna.

Räv-vassla, en kallkälla ca 500 m VNV Storvallsgården och i svackan S Pota­tisbacken. Namnet kommer av den räv­jakt som ofta ägde rum på platsen. Den farfar, som givit namn åt Farfarstjärn, brukade sätta ut en rävsax med en get­fot som åtel.

Sandbäcken, namnet på kartans Näverås-bäck. Den uppkommer genom att två bäckar rinner samman. Den västligaste av dessa kallas Storsandbäcken och den östligaste, som ligger i en djup ra­vin intill Nyvallen, kallas Lillsand-bäcken.

Sandtröarna, området där den nordligas­te av de tre stugorna S Södra Sand­tjärn ligger. Tröa är ett område, ev in­hägnat, där djuren trampar ikring. När hästarna fick gå lösa, sprang de gärna till Sandtröarna men också till Her­movallen eller Gammelvallen.

Sevedholm, en jaktstuga S hängbron över Enan på leden Rundhögen—Blåham­maren. Namnet finns utsatt på kartor­na E, F. G och H. Platsens ursprung­liga namn är Tömmeraasöja, det kom­mer troligen från gården Tömmeraas i Meråker, som hade slåttern.

Skansbäcken, flyter ut i Enan ca 1,5 km NNO Enkroken och således mellan Fiskbäcken och Vallbäcken.

Skansforsen, en fors i Enan där Skans-bäcken rinner ut.

Skäfteshögarna, två låga kullar på norra sidan av Tävlan ca 800 m SO en bro över Tävlan. På myren V Skäfteshö­garna fanns ännu 1970 en stång från myrslåttern. Namnet kommer av att man här skördade skäfta.

Skorran, Skur dalshöjden.

Skurdal, tidigare även Skördal, anger att Skurdalsbergen är starkt sönderskurna.

Stora Sandtjern, ett namn 1828 på Norra Sandtjärn.

Storbacken, en kulle omedelbart NO E 75 och Nerigården. Det är denna kulle, eller ev området omedelbart V kullen, som på en karta 1828 benämnes Fäbode vall Nyvallen kallad. Vid avvittringen 1831—33 tilldelades vallen Stor­vallen.

Storbäcken, namn på tre olika bäckar, dels Kvarnbäcken, dels den bäck, som kom­mer från Stora Visjövalen och rinner genom en av Hansmyrarna nära gula spåret, dels den bäck som rinner upp S Storkluken och flyter österut förbi Nilsolshögama till Rekån.

Storbäckstjärn, ett annat namn på Far­farstjärn.

Storbärflon, en mindre myr mellan Lust­högen och Kaffehögen. Den ligger allt­så intill Farmorsflon och har fått sitt namn av att det växte stora och vack­ra bär på myren.

Storgrubba, en kraterliknande fördjup­ning (dolin) på ca 50X100 m mitt emellan Rundhögen och Enkroken och intilll gamla vägen. I närheten ligger Lillgrubba. En liknande dolin (diam. ca 30 m) finns på åsen 1 km S Järv-bäckvallen.

Storlien, ett nybygge på den ursprung­liga boplatsen nedanför slalombac­karna.

Storgråmyren, ligger vid gamla landsvä­gen Storlien—Storvallen. Den ligger ovanför Mellangråmyren och sträcker sig ned mot det ställe där landsvägen går in i Finnbudalen.

Stormyra, den myr V E 75, som sträcker sig från Lillrundhögen i söder runt Finntöknäset till Lilltevledatsvallen i norr.

Styggdalen, den klyfta som skjuter in i nöjdpartiet S Storvallen. Spåret mot Blåhammaren går på östra sidan av Styggdalen.

Styggdalsbäcken, rinner från Styggdalen norrut och ned i svackan V Storval­len. Den får där tillflöden från en rad källor och får därför i sitt nedre lopp namnet Vasslebäcken samt rinner ut i Tävlan intill korsningen Tävlan—lands­vägen.

Sågbäcken, se Tväråsbäcken.

Södermansgården,    ett senare namn på Björns.

Tjyvmyråsen, ligger N Vallbäcken och sträcker sig österut från vägen Enkro­ken—Fjällmejeriet.

Tväråsbäcken, rinner omedelbart V av­tagsvägen från E 75 till Rundhögens fjällstation. I övre delen av bäcken har legat en såg, och den kallas därför också Sågbäcken.

Tväråsen, ligger N E 75 och avtagsvägen till Rundhögens fjällstation samt följer västra sidan av Tväråsbäcken.

Tävletjärn, 500 m SO R.r. 159 A på Lill-kluken. Den är på mitten 17 m djup och därmed tjärnen med högsta vat­tendjupet. Lilltävlan kommer från den­na tjärn.

Tömmeraastjärn, ligger 200 m V Sevedholm. Den är ej utsatt på karta A, men finns på kartorna D—H.

Tömmeraasöja, se Sevedholm.

Utigården, se Nerigården.

Vallbäcken, N Enkroken, två fäbodar har legat Ö vägen till Fjällmejeriet och S Vallbäcken. Den ena fäboden är mar­kerad på avvittringskartan 1831—33.

Vallien, den lid sorn sträcker sig SO från Övervallen i riktning mot Styggdalen. Nedanför liden flyter Styggdalsbäcken.

Vargbäcken, ett biflöde till Finnvallbäcken. Den korsar blåhammarspåret ca 200 m S Styggdalens sydspets och kan på vårarna översvämma detta. Bäcken har fått sitt namn av att vargen rev många får i detta område.

Vargli, ligger i Rekdalen ca 200 m V Gammelvallen och mellan två bäckar, som rinner samman nedanför liden. Gammelvallen tog sitt vatten ur den östra bäckarmen.

Vasslebäcken, se Styggdalsbäcken.

Visjövalen, ett namn som ej använts i byg­den. De på karta A utsatta Stora och Lilla Visjövalen har kallats Storvalen och Lilla valen. De har också kallats Östest och Västest. Namnen bör endast användas om de skoglösa områdena kring topparna, varför det är oegent-Hgt att säga att den nya fritidsbebyg­gelsen vid Tävlan ligger på Visjövalen. Däremot användes uttrycket Nor-i-Va-la (valen i norr) om hela den höjd­ sträckning, som ligger norr om byn och Tävlan. Namnet anger inte något klart begränsat område men kan anses gäl­la för sträckningen från E 75 fram till omkring Höjbäcken dvs till Stora Vi­sjövalen.

Åkerbacken, ett annat namn på Potatis­backen.

Åsvallsätern, | en fäbod som låg NO Norra Åsvalltjärn i björkskogen Ö Västra Fjällan.

Övervallen, den ursprungliga bosättnings-platsen i Lilltevedalen—Storvallen. Den ligger Ö Kvarnbäcken där denna efter sitt branta lopp nedför sluttning­arna i V svänger mot N. I beskriv­ningen till en karta 1828 uppges att det fanns två nybyggen. På avvittringskartan 1831—33 finns två hus markerade. Lappmannen Anders Nilsson-Renander uppgav i en skrivelse 1831, att han där hade en tvåvånings stugubyggnad, Stall, Fähus och Foderbod samt ved­skjul. Han uppgav vidare att hans fa­der, Fjellmannen Nils Olofsson, om­kring 1816 börjat bygga i och vid Täverdalen. Enligt traditionen skulle be­byggelsen ha börjat redan på 1790-talet och överflyttningen till de nuvaran­de boplatserna ha skett för att man skulle vara bättre fredad för vargarna.

Övre Tävleforsen, den fors som Tävlan bildar ca 1 km SO stugorna S Södra Sandtjärn. Den ligger således mellan Johanhögen och Lilltevlevallen.