När jag bläddrade gamla tidningar fann jag en artikel som gjorde mig nyfiken. Händelsen handlar om en flickas död på Välliste fjäll och utifrån artikeln sökte jag efter ytterligare information och resultatet av det jag fått fram presenterar jag här. Det kan hända att jag kompletterar denna berättelser efter att jag utforskat gamla tidningar från Jämtland.
Denna sida ses bäst på dator
Bakgrundsbilden är AI-genererad
Allt började med följande artikel från HUDIKSVALLSTIDNINGEN 1956-02-29
Flickan på Välliste fjäll
Kylig höstnatt 8-årings död
Åttaåriga Brita Olofsson var lillpiga på Nyvallen i Undersåker och känd som en flink och tjänstvillig flicka. En kylig höstdag i början av augusti år 1878 kom flickan hem till sin mamma. Modern bad flickan gå ut och skära till litet lövris som hon skulle ha när hon skurade sin kittel.
— Men jag är så hungrig, kan jag inte få en beta (smörgås) först, sade flickan.
— Gör nu som jag säger så får du äta när du kommer hem, svarade modern.
Flickan tog en skaftlös kniv i handen och gick ut i skogen. Därmed började också de händelser som gav eko runt hela Jämtland och resulterade i en tragisk visa på flera verser om ”Flickan på Välliste fjäll”.
Flickan kom nämligen aldrig tillbaka från sin vandring. Timme efter timme gick och modern började bli ängslig. Kunde det ha hänt flickan någonting? Vargarna strök omkring i grannskapet och luften började bli kylig. En hård frostnatt stundade.
Hela bybefolkningen larmades och en skallgångskedja nedanför fjället bildades. Flickans fader reste (sprang) över myrarna och uppför fjällsluttningen och ropade med förtvivlan i sin stämma:
— Brita, Brita, var är du. Brita kom hem . . .
Men endast ekot från fjällväggarna svarade honom. Härs och tvärs, genom ris och moras, över myrarnas gungfly och på slippriga, redan frosthala klippor sprang han tills blodet forsade ur de söndersprungna skorna. Men hans lilla åttaåriga flicka svarade inte. Skogen stod mörk och tyst medan dimman steg upp ur älvdalen och svepte in hela nejden i ett isande, gråtungt töcken.
Skallgångsfolket sökte hela kvällen men ingenstädes syntes några spår efter den försvunna flickan. Sökandet måste inställas och flickans föräldrar resignerade. Dag efter dag gick. Vintern kom och klädde granskogen på fjällsluttningen i dunmjuk vinterskrud. Uppe på kalfjället härjade fjällstormarna och sopade snön från topparna.
En februaridag befann sig två unga pojkar på Vällistefjället för att jaga ripor. Jakten gick ömsom på fjällsluttningarna och ömsom på topparna. När jägarna stod cirka 100 meter från högsta platån vid södra toppen såg de några egendomliga föremål på kalfjället där vinden sopat undan nysnön. Några benbitar och knotor och delar av en ryggrad. En slaktplats efter kringströvande fjällrävar, tänkte jägarna och böjde sig ned för att se bättre.
Vad de då fick se gav dem också lösningen på gåtan om den lilla flickan från Nyvallen. Mitt bland benresterna låg nämligen en skaftlös kniv, kniven som Brita Olofsson tog med sig när hon gick för att skära ris åt sin moder. De såg hela dödsdramat i klar dager. Flickan hade förmodligen gått vilse. Kanske hade hon blivit skrämd av vilda djur och sprungit upp på högplatån, där ingen kom på att söka under skallgången. Ingen kunde väl tro att den lilla flickan sökt sig ända upp på kalfjället när hon skulle skära ris. Så kom tröttheten — flickan var hungrig och förmodligen i dålig kondition — och sedan nattkylan. Hon dukade under av trötthet och köld. Sedan hade rävarna gjort sitt för att utplåna tragedien men knivens blanka stål gav de sig inte på. Den blev beviset om Brita Olofssons tragiska död på Vällistefjället en augustidag 1878.
Samma dag flickan försvann kom en bonde körande sin häst längs en upptrampad klövjestig från Edsåsen till Ottsjö fjällby. När bonden befann sig rakt under södra toppen på Vällistefjället började hästen plötsligt bli mycket orolig. Den skyggade, stegrade sig och lyssnade intensivt. Bonden var emellertid mycket döv och uppfattade inget ovanligt. Sedan han fick höra talas om händelsen på fjället satte han hästens underliga beteende i samband med flickans försvinnande. Flickan hade säkerligen skrikit högljutt varvid hästen med sin fina intuition anat att allt inte stod rätt till. Den döve husbonden hörde ingenting och därför fick heller flickan ingen hjälp.
— Byborna ordnade om att flickans kvarlevor lades i en liten kista av täljsten från Handöl säger författaren Torsten Boberg på Trillevallen som givit oss uppgifterna till denna tragiska men sanna historia. För några år sedan lät jag tillverka en större kista av täljsten vari den lilla kistan sattes ned. Nu står kistan där uppe på fjället med några skyddande stenblock över varjämte på platsen även rests en minnessten.
Turister på Trillevallen som går upp på Vällistefjället kan alltså där finna den gravplats och minnessten som på ort och ställe talar sitt tysta men gripande språk om den tragedi, som drabbade Flickan på Välliste fjäll.
Belund.
Not: I rubriken står det att flickan var 8 år men vid vidare undersökning har jag funnit att hon bara var 6 år. Det står även att hon hette Olofsson men för korrekthetens skull på den tiden ska det vara Olofsdotter vilket det även står i kyrkans dödbok. Det finns ytterligare fel i form av tidsangivelser vilket framgår i de tidningsartiklar som presenteras längre ner.
Bakgrundsbilden är AI-genererad
Välliste är ett fjäll i Jämtland. Det är 1025 meter högt. Skidområdet Trillevallen ligger vid Välliste. Ovanför ca 800 meters höjd är det kalfjäll. Nedanför är det delvis gammal skog och delvis kalytor. Namnet Välliste är sydsamiska och betyder kantfjäll i öster, men brukar tolkas med innebörden 'gynnsam renbetesmark' eller 'gynnsam flora och fauna'.
Ur Östersundsposten lördag 20 juli 1878
Sistlidne måndag försvann en 6-årig flicka tillhörig bonden Olof Jakobsson i Ottsjön i Undersåkers socken. Flickan, som vistats hos sin moder i fjällbodar vid Wålestifjell, hade på morgonen sagde dag medföljt modren till ”fjöset”, der denna skulle mjölka korna. Modren hade tillåtit flickan att komma in i fjöset, men flickan bad att få gå till en nära stående björk, för att skära sig litet näfver, hvarefter hon skulle komma in. Sedan modern mjölkat gick hon ut och fann då flickan försvunnen. Hela måndagen sökte modren barnet och mot aftonen sändes budkafle till Undersåker, Åhre och Mörsil med anhållan om skallgång. En half mil från det ställe, der barnet bortkom, påträffades i sanden spår efter flickan, men ännu i går afton hade sökandet varit förgäfves.
Moderns sorg och förtviflan är gränslös, och som hon är af en vek natur fruktar man för att hon blir vansinnig.
Ur Jemtlands tidning fredag 21 december 1878
Förlorad och återfunnen.
Måndagen den 15 sistlidne juli försvann en 6-årig flicka, dotter till bonden Olof Jacobsson i Ottsjön, Undersåkers socken. Barnet, som vistades hos sin moder, i en fjellbod vid Wålestifjell, hade på morgonen ofvanskrifne dag följt modern till ”fjöset”. Under det modern, upptagen af sina göromål, en liten stund lemnade barnet allena hade detta aflägsnat sig och gått vilse i skogen; trots allt sökande kunde detsamma ej anträffas. Moderns förtviflan låter sig lättare tänkas än berättas, synnerligast som alla spaningar efter barnet voro förgäfves, oaktadt sådana med största beredvillighet företagits från närliggande byar.
En brefskrifvare till Jemtlands Tidning meddelar nu, att man först i denna månad anträffat liket efter barnet. Uttröttad och förgråten hade lillan funnit sin sista hvilobädd i en ödslig fjellklyfta omkring tre fjerdedels mil från den plats, der hon jollrande lekte under sin moders vård.
Den underrättelse vår brefskrifvare meddelat härom är följande:
”Det i förliden sommar bortkomna flickebarnet, tillhörande bonden Olof Jacobsson i Ottsjö och Undersåker, hvilket, oaktadt 9 dygns outtröttlig skallgång, ej kunde återfinnas, har i denna månad (december) af bröderna Olof Ersson och Olaus Ersson i Edsåsen anträffats i en bergskrefva i Wålestifjellet, vid pass 3/4 mil från den fäbodvall, hvarifrån detsamma bortirrade sig.”
----------------------------------------------------------------------------------------
Om Brita och hennes familj
Brita Olofsdotter föddes den 19 juli 1872 i Ottsjö, Undersåkers församling och döps den 29 september. Hon avled endast 6 år gammal någon gång mellan 15 och 20 juli 1878.
Hennes far var Olof Jakobsson född 1/5-1830 som den 9/10-1853 gifter sig med Agnes Danielsdotter född 7/4 1832.
Tillsammans får de flera barn, Katarina (10/1-1854), Daniel (15/6-1856), Jakob (10/4-1859), Kristina (14/8-1862), Erik (1/3-1865), Olof (1/9-1868), Brita (19/7-1872) och Anna (24/2-1876).
Olof avlider 25/11-1895 och hustrun Agnes den 17/6-1918. De är båda födorådstagare. Agnes begravdes den 11/8 i Vallbo (grav VA A 34) och Olof begravdes 1/1 1896, troligen i Vallbo. Någon gravsten till Olof verkar inte finnas kvar.
70 år efter Britas död avtäcktes en minnessten med texten; Här omkom 6-åriga Brita Olsson från Ottsjö efter att ha gått vilse från Nyvallen den 15 juli 1878. Hon söktes förgäves vid skallgång. Kvarlevor efter henne återfunnos följande vinter av ripjägare från Edsåsen.
Ett hundratal personer, ortsbor och turister mötte upp vid minnesstunden. Prosten Gunnar Arbman höll en "anslående" predikan. F.d. komm.ordf. Erik Olsson berättade om händelseförloppet när flickan förolyckades. Kriminalkonstapel Gunnar Eriksson, Sthlm, som tagit initiativet till minnesstenen, berättade om hur stenen kommit till och Katarina Holmgren i dalen läste upp nedskrivna verser om "Flickan från Välliste fjäll". Stunden avslutades med Du gamla, du fria. Fotot på Erik Olsson vid minnesstenen togs av Alfred Allmin.
Foto: Erik Olsson vid minnesstenen togs av Alfred Allmin.
Källa: Facebook inlägg av Hans Millgårds 2022.
I födelseboken finner vi Brita
Och även i husförhörslängden där vi kan se Britas föräldrar och samtliga åtta barnen.
Ur kyrkans dödbok
Dödsorsaken i kyrkans dödbok tolkar jag som "Ihjälhungrat"
Anteckningar ur dödboken
Ur Statistiska Central Byråns (SCB) dödsregister med suddiga anteckningar
AI-genererad berättelse
Vällistevisan
Text: Katarina Holmgren; och Karin Olsdotter
Melodi: Trad
Med sorgsen röst och stämma
jag nu framföra må,
vad som här haver timat
och här måst försiggå.
I Undersåkers socken
på Vällista fjäll,
där dog en liten flicka
dock lyckelig och säll.
Ledsagad av sin fader
bort till en fäbodvall,
och uti många dagar
hon skötte där sitt kall.
Hon från sin moder reste
och inåt skogen for,
men folket henne sökte
fast allt förgäves var.
Sex år var denna flickan
som nu omtalad är,
av flera hundra männskor
hon efterletad var.
I stora vida skogar
som genomsökta blev,
men stod ej till att finna
förrn vintern inne var.
Där var då tvenne gossar
som voro ut på jakt,
de foro uppåt fjället
att skjuta riporna.
De genast fingo skåda
där lite kläder låg,
som djuren sönderrivit
samt några ben kvarlåg.
Där var en liten telning
så lydig och så glad,
och den som henne kände
till henne kärlek bar.
Hon hade börjat läsa
och uti skolan gå,
men mången blomma vissnar
förrän hon mogna får.
Och käraste föräldrar
ett bud jag sänder er,
Sen eder noga före
ty världen farlig är.
Men jag i himlen väntar
en gång få möta er,
när sista aftonsolen
för eder har gått ner.
Vällistevisan
Klicka på play för att lyssna på visan
Välliste, Indalsälven, Stamgärde
Välliste
Kommentar: I fb inlägget står Olson och på andra platser står det Olofsson. Vad som står på minnesstenen är för mig lite oklart men egentligen är inget av dem rätt för den tidens efternamn. Brita bör ha hetat Olsdotter eller Olofsdotter. I sveriges dödbok står hon skriven som Olofsdotter.
Om det är någon som har foton från platsen eller minnesstenen så vore jag tacksam att få ta del av dessa